/\

ANNONS

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Livsstil

Hurra hurra – så firas den 17 maj

I de flesta länder marscherar militären på nationaldagen men inte i Norge – där är det barnen som går i 17 maj-tåget. En roligare upplevelse för alla.


Säg “hei” till kronprins Haakon, kronprinsessan  Mette-Marit och deras barn.  Foto: Getty Images 

– Hurra, hurra!
Ljusa barnröster ropar glatt när de paraderar längs med Karl Johan i Oslo på Norges nationaldag den 17 maj. De festklädda barnen viftar med norska flaggor och atmosfären är magisk. Det är partydags i huvudstaden och över hela landet. 

Det var nämligen på just den här dagen år 1814 som Norge fick sin egen grundlag efter upproret mot Sverige och kung Karl Johans försök att överta Norge. Därför kallas även 17 maj för grundlagsdagen: grundlagen antogs och skrevs under av riksförsamlingen på Eidsvoll norr om Oslo den 16 maj och signerades av den danska prinsen följande dag. Men det tog flera år innan 17 maj antog den form som dagen har idag.

– Norge var på den tiden i union med Sverige, och kungen ansåg att en nationaldag var något av en provokation, säger Knut Dørum, professor i historia på Agders universitet.

– Men runt år 1820 firade allt fler den här dagen och den svenske kungen var tvungen att ge med sig. De första paraderna var inte organiserade, men de flesta tog på sig sina finaste kläder, drack mängder av alkohol och festade.

Författaren Bjørnstjerne Bjørnson (1832 - 1910) organiserade en parad i Christiania 1870 (som Oslo kallades vid den här tidpunkten). Han rekryterade 1 200 pojkar som viftade med flaggor och marscherade på gatorna. Det fick allmänhetens uppmärksamhet och blev till slut en tradition. Flickor fick dock inte vara med i paraden förrän 1889.


Norge är det enda landet i världen som organiserar barnparader på nationaldagen. Foto: ShutterstockÄn idag är Norge det enda landet i världen som organiserar barnparader på nationaldagen.

– I de flesta länder är det militären som marscherar. Men med sina barnparader visar norrmännen att de står för fred, tolerans och kärlek. Det är en jättefin tradition, säger Knut Dørum. 

En annan viktig tradition är 17 maj-talet. Just i år betydde det extra mycket för en person: Remine Birkeland Kind, en 15-årig student från Stavanger som vann taltävlingen. 

 

– Talet bör innehålla lite om Norges historia och varför vi firar den här dagen, varför det är så fantastiskt att bo här och att vi ska vara tacksamma, säger Remine Birkeland Kind och fortsätter:

Talet ska även innehålla lite finurligheter som ska sägas med viss finess. 

– Det är viktigt att använda språket på ett bra sätt och pausa på rätt ställe. Jag övade hemma i vardagsrummet innan jag höll mitt tal.

I sitt tal pratade Remine Birkeland Kind om förberedelserna och allt godis, och om hur barn associeras med festligheterna. Hon tog även upp viktiga frågor som debatten om andra nationers flaggor ska vara tillåtna i 17 maj-paraden, och att Norge bör tolerera det.

- Det är viktigt att använda språket bra och pausa på rätt ställen. Jag övar hemma i vardagsrummet innan jag håller mitt tal.

I sitt tal pratade Remine Birkeland Kind om förberedelserna och allt godis, och om hur barn associeras med festligheterna. Hon tog även upp viktiga frågor som debatten om andra nationers flaggor ska vara tillåtna i 17 maj-paraden, och att Norge bör tolerera det.

Foto: Getty Images

Ett inslag som både roar och förargar människor i lika delar är russefeiringen, det kända norska studentfirandet som markerar slutet på skolan och att studenterna kan läsa vidare på universitetet. De känns lätt igen tack vare sina röda och blå overaller som markerar vilka kurser man har läst. Firandet börjar den 1 maj och kulminerar en 17 maj när studentparader hålls på många platser. Det här är en gammal akademisk tradition som började redan på medeltiden då studenterna blev antagna till universitetet via en särskild ritual. Många tycker dock att firandet har gått lite långt, och att studenterna beter sig värre än någonsin. Det är inte direkt te som dricks under firandet, alkoholen flödar och många måste bäras hem från stora konsertarenor i Stavanger och Oslo efter att ha druckit för mycket. 

– Studenterna är alltid lite värre än året före. Man måste göra något som ingen har gjort förut, annars ses det som ett nederlag, säger Allan Sande, professor i socialantropologi till den norska tidningen VG. 

Den äldre generationen startar dagen med en festligare frukost. Foto: Merethe/Foap/Visitnorway

I sin doktorsavhandling forskade Allan Sande i de norska studenternas firande som en slags rituell passage och han upplevde studenternas galenskaper själv när de svepte in hans hus i återvunnet toalettpapper. 

Men vad kan man annars göra på Norges alldeles egna dag?

– Det första jag gör är att samla mina vänner och vi ser alltid barnparaden tillsammans, det är en tradition. Sedan går vi hemåt och lagar mat med vänner. Om det är fint väder grillar vi i trädgården. Förra[AO1]  året fick jag en nationaldräkt som konfirmationspresent, och den tänker jag ha på mig i år, säger Remine Birkeland Kind och tillägger med ett leende:

– Och naturligtvis hurrar jag tills jag blir hes. 

Text: Inga Ragnhild Holst

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Boka resa

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng