/\

ANNONS

Att åka hela Birkebeiner kanske är ett ensamt lopp, men du kommer inte att vara själv.
Att åka hela Birkebeiner kanske är ett ensamt lopp, men du kommer inte att vara själv.

Livsstil

Skidåkning – företagsledarnas nya hobby

De är högutbildade, har chefbefattningar och älskar utmaningar. Skandinaviens företagsledare har hittat en ny hobby. Skidåkning.

Längdskidåkning är inne igen och nu har sporten dessutom tagit klivet in i styrelserummen. Idag betraktas skidåkningen som en VD-sport, precis som tennis och golf och segling.

Till vardags är de företagsledare och på fritiden är de sportfantaster.

Tävlingsarrangörerna har ju inte några uppgifter om deltagarnas yrken eller titlar, men den växande trenden märks även på andra sätt. Allt ifrån att de norska finanstidningarna publicerar företagsledarnas tävlingstider, till att det blir allt vanligare med elitträningsprogram för företagsledare och att loppen har varit fullbokade i åtskilliga år nu.

Om bara några veckor kommer över sextio tusen skidåkare att stå redo på startlinjen i svenska Vasaloppet och den norska motsvarigheten Birkebeinerrennet. Vasaloppet är 90 km långt och går från Sälen till Mora, Birkebeinerrennet i Norge är 54 km och går från Rena till Lillehammer. För ett år sedan blev Vasaloppet fullbokat på 83 sekunder, det ger en bild av hur populära längdåkningstävlingarna är.

Det är här all träning sätts på prov.

Henrik Granström, 43, vice VD på företaget Stronghold och VD för Newsec.Svensken Henrik Granström, 43, vice VD på företaget Stronghold och VD för Newsec är en av dem som har satsat. Han har deltagit i CCC 1000 (Cross Country Clinic), där de förhoppningsfulla deltagarna drillas för att ta sig in bland de tusen bäst placerade i Vasaloppet.

Den stenhårda träningen har visat sig ge resultat. Henrik har deltagit i Vasaloppet elva gånger, och bästa placeringen är den från förra året då han slutade på plats 415.

– Mitt mål är att upprepa den bedriften och komma in bland topp 500, säger Henrik Granström.

Det är fint att människor som har samma ambitioner kan träffas och tävla mot ett gemensamt mål. Alla i gruppen är chefer eller företagsledare, och alla försöker vi balansera arbete med familjeliv och träning.
Bilden av statusjagande företagsledare som plöjer sig fram under Birkebeinerrennet har inte bara skapat ett särskilt intresse för sporten, utan även fått forskare att vilja studera längdskidåkare. Det finns ett ökande intresse för att ta reda på vad det är som driver människor som Henrik Granström anta de här tuffa utmaningarna.

– Det är en svår fråga. Jag gillar att sätta upp mål, långsiktiga mål, säger Henrik Granström. De senaste åren har min stora passion varit att ständigt vilja förbättra mig, åka snabbare och komma på en bättre placering varje år.
Det finns forskning som visar att det finns en viss grupp människor som tränar hårdare – de högutbildade. Henrik Granström tror att människor som har lyckats bra i jobbet är mer benägna att sätta upp ambitiösa mål även i skidspåret.

Enligt statistik från Birkebeinerrennet har 65 till 70 procent av deltagarna högre utbildning och majoriteten tjänar mer än genomsnittslönen i Norge.

Norrmannen Sverre Hurum, 60, är VD på konsultbolaget Bouvet ASA med 1 030 anställda i Norge och Sverige och han har deltagit i långlopp sedan början av 90-talet.

– Jag vet inte om det är någon status i resultattiderna i sig, säger han. Det handlar mer om att kunna diskutera träningsupplägg på lunchen. Jag tror att det framförallt är träningen som har blivit en viktig faktor.

Ny forskning visar att fysisk aktivitet utomhus, som exempelvis skidåkning, cykling eller löpning, i större utsträckning bidrar till att sänka stressnivån i kroppen än vad träning på gymmet gör.

– Personer som är anställda inom näringslivet har ofta stillasittande jobb som inte kräver så mycket fysisk aktivitet, men som innebär stressiga deadlines och krav, säger Jo Gunnar Ellevold, VD för Birken AS. Därför är det förståeligt om utomhusträning och konditionsmål är lockande för den gruppen.

Skidåkning har varit en viktig pusselbit i arbetslivet får både Henrik Granström och Sverre Hurum. Förutom god hälsa har det även inneburit andra fördelar, de har till exempel fått ett fantastiskt kontaktnät genom personer de tränat tillsammans med i många år.

– Jag har gjort många affärer med mina träningskompisar också, säger Henrik Granström.

Idrott och affärer har onekligen mycket gemensamt. Skidåkning har gradvis utvecklats från att vara en individuell idrott till att bli mer av en lagidrott. Ta det norska damlandslaget till exempel: Bakom deras många individuella framgångar har kollektivet lyfts fram som vägen till de stora segrarna. Man sporrar varandra att utvecklas helt enkelt. Sverre Hurum säger att det är något som idrotten har lärt av näringslivet.

– På jobbet diskuterar vi hur vi kan arbeta som ett team, säger han. Vi jobbar tillsammans för att nå våra mål, och det tycker jag man ser mer av i längdskidåkningen också. Å andra sidan, lär sporten dig hur man håller sig i form och hur man gör för att bli bäst på någonting.

 

Text: Fredrik Wallin

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng