/\

ANNONS

Alicia Vikander tog emot en Oscar för The Danish Girl. Foto: Steve Granitz/WireImage
Alicia Vikander tog emot en Oscar för The Danish Girl. Foto: Steve Granitz/WireImage

Människor

Möt Oscarvinnaren Alicia Vikander

Ryggproblem gjorde att Alicia Vikander sökte sig bort från balettvärlden och istället satsade på en skådespelarkarriär. Idag är hon är den första svenska skådespelaren som har vunnit en Oscar sedan Ingrid Bergman. Och det här är bara början.

Alicia Vikander lyser upp. Att prata med en svensk reporter känns som att komma hem.

– Så skönt att jag får prata svenska nu, säger hon. Det blir så mycket på engelska numera att jag nästan får ställa om i huvudet till svenska.

Det är lätt att förstå. På bara några år har Alicia blivit Sveriges internationellt mest anlitade och hyllade skådespelerska sedan Ingrid Bergmans dagar och det kändes väldigt passande att det var just Alicia som läste ur Bergmans dagböcker i förra årets hyllade dokumentärfilm ”Jag är Ingrid”.

Hon betar av storfilm efter storfilm, hon reser ständigt jorden runt för att göra nya roller och hon skulle samtidigt vilja tillbringa lite mer tid med sin pojkvän, Oscarnominerade skådespelaren Michael Fassbender.

Nobbad från scenskolorna i tre års tid

Det är idag svårt att tro att hon under tre års tid flera gånger sökte till scenskolorna i Stockholm, Malmö och Luleå – och att hon varje gång fick nobben. Hon hade då utbildat sig till balettdansös på Kungliga svenska balettskolan i Stockholm, men problem med ryggen gjorde att det karriärvalet försvann. Hon funderade på att bli jurist, kom in på juristutbildningen men bestämde sig sedan för att det inte var det hon ville.

Hennes mamma, Maria Fahl Vikander, jobbar som skådespelerska i Göteborg och Alicia hade sedan unga år medverkat i uppsättningar på Göteborgsoperan. Det var Maria som rekommenderade sin begåvade sexåriga dotter att gå på audition för Göteborgsuppsättningen av ”Kristina från Duvemåla”. Maria säger att det är enda gången hon varit iblandad i dotterns karriär.

– Jag hade ett driv i mig, jag visste vad jag kunde, tillägger Alicia.

Maria berättar att Alicia ofta var med sin mamma då hon jobbade på Stadsteatern och Backateatern i Göteborg. Alicia trivdes, hon stod i kafeterian och sålde kaffe, och fick uppleva teatern som en levande arbetsplats. 

Alicia Vikander

Photo: Shutterstock

Ålder: 29
Bor: Lägenhet i London
Yrke: Skådespelerska
Familj: Pojkvännen Michael Fassbender
Aktuell: Bland annat ”Burnt”, ”The Light Between the Oceans”, ”Tulip Fever”. Talesperson för Louis Vuitton.
Tidigare filmer i urval: ”Till det som är vackert”, ”Kronjuvelerna”, ”A Royal Affair”, ”The Fifth Estate”, ”Anna Karenina”, ”Ex Machina”, ”The Man from UNCLE”, ”The Danish Girl”
Kommande filmer: Ny Jason Bourne-film (som ännu inte har någon officiell titel), Wim Wenders drama ”Submergence”

Read more

En dröm att få spela drottningen

Hon var med i tv-serien ”Sjunde avenyn” och gjorde därefter huvudrollen i Lisa Langseths film ”Till det som är vackert”. Den rollen öppnade sedan dörren för den kvinnliga huvudrollen i den danska Oscarsnominerade filmen ”A Royal Affair”.

– Att få spela drottning i ”A Royal Affair” var en gammal prinsessdröm som gick i uppfyllelse. Det var kul att se alla kvinnor på inspelningen klädda i korsett och tjusiga klänningar. Fast det var väl roligast första gången man hade korsett på sig. Sen blev det lite besvärligt, till exempel när jag behövde gå på toaletten. Det går, men det är jobbigt.

I början av sin karriär kunde hon vara lite obekväm i intervjusituationer, speciellt i de löpande band-liknande tillställningar då journalist efter journalist får några minuter på sig att ställa likartade frågor. Numera kan hon spelet.

Lika världsvant som hon beträder röda mattor världen över (ofta iklädd Louis Vuitton som hon är taleskvinna för) hanterar hon nu intervjuare från alla världsdelar. Hon är glad och öppen – men till en viss gräns. Hon vill till exempel inte tala om sitt förhållande med kollegan Michael Fassbender, även om de synts tätt omslingrade på promenad såväl i Cannes som i Stockholm.

– Jag säger inget om mitt privatliv, säger hon, men tillstår att det är jobbigt att bli fotograferad av paparazzis.

Själv känner jag det som att jag springer på Alicia överallt – på filmfestivaler, premiärer, på efterfester, i flygplatslounger, på flygplan (en gång satt jag snett bakom henne på flyget från Nice till Stockholm men avstod gentlemannamässigt att försöka tjuvläsa det manus hon satt och läste i sin dator). 

Rötterna och familjen är viktigast

Under flera år hade hon egentligen ingen fast punkt i tillvaron.

– Jag bodde verkligen i ett par resväskor, säger hon med ett skratt. Numera har hon, liksom kollegan Noomi Rapace, köpt ett boende i London och har den brittiska huvudstaden som sitt nav.

– Men mina rötter betyder mycket för mig, och jag saknar min familj och mina vänner. Jag har insett under allt mitt resande att det är människorna som betyder någonting snarare än stället där de bor. Hon hör alltid av sig till sina föräldrar när det gäller eventuella projekt för att be om råd.

– Det har blivit en bra tradition, särskilt som jag numera träffar dem så sällan. Och de är oerhört ärliga i sina omdömen. För mamma Maria var det en speciell glädje att kunna hjälpa till med att övertyga dottern om att tacka ja till Wim Wenders kommande film.

– ”Himmel över Berlin” är en av mina favoritfilmer så det känns jätteroligt att Alicia ska arbeta med honom.

Baletten har gett väldigt bra förutsättningar

Alicias första stora engelskspråkiga film var kostymdramat ”Anna Karenina”, ännu en korsettfilm.

– Hon kom över till London och kändes helt rätt. Det enda jag oroade mig över var hur hennes engelska accent skulle vara, säger regissören Joe Wright.

– Men där oroade jag mig i onödan. Den var perfekt. Sedan har hon ju tränat som balettdansös, och det var viktigt inte minst för den långa danssekvensen i början av filmen.

Alicia Vikader. Foto: Getty Images

Det där med balett, ja. Det verkar vara någonting som många skådespelare sysslat med – både Mikael Persbrandt och Mads Mikkelsen är utbildade balettdansörer. Alicia har med sin balettbakgrund har en stil och en balans som många andra saknar.

– Som balettdansör lär man sig att arbeta med det spatiala i rummet och i förhållandet till andra. Man lär sig att arbeta med att kontrollera kroppens spänning och att uppleva och föra vidare både abstrakta och verkliga uttryck, säger säger Pär Emteryd, rektor på Kungliga svenska balettskolan och fortsätter:

– Man lär sig disciplin i utförande, att hålla igång mycket information i både huvud och kropp samtidigt, att vara kreativ och lyhörd, att vara musikalisk och rörelsebegåvad så att kroppen och intellektet förenas i harmoni. Man lär sig egna uttryck samtidigt som man är lojal mot det koreografiska uttrycket. Allt detta ger goda förutsättningar till att bli skådespelare.

Andras tankar om Alicia

Regissörer och motspelare öser beröm över Alicia. Tom Hooper som regisserat ”The Danish Girl”, rollen hon vann en Oscars för, säger:

– Det är oerhört svårt att hitta riktigt, riktigt bra skådespelare. Sanna genier är oerhört få, och om du dessutom vill ha någon som ser ut på ett speciellt sätt blir de ännu färre. Jag har haft ögonen på henne sedan ”A Royal Affair”,”Anna Karenina” och ”Ex Machina”. Jag var lycklig nog att kunna rollbesätta min film med någon som var lika formidabelt bra som huvudrollsinnehavaren Eddie Redmayne.

– Hon är fantastisk. Alla talar om hennes dansbakgrund, om den styrka och resning det har gett henne, men hon har också en fantastisk känslomässig kapacitet, säger Eddie Redmayne. Alicia letar efter möjligheter att hoppa mellan olika genrer.

– Jag vill pusha mig själv, jag känner att jag vill komma utanför min egen bekvämlighetszon. Men jag letar också efter saker som gör mig nervös, jag vill hitta något som jag inte riktigt kan. Resan dit är väldigt rolig.

Nomineringar och priser är definitivt inte det viktigaste med det jobb hon har.

– Det viktiga är ju att hitta ett bra projekt och att vara med om resan till målet att göra filmen och att publiken tycker om den. Priser och nomineringar får väl bli som grädde på moset, säger hon.

­ – Och jag försöker njuta så mycket jag kan. Det här yrket är så förgängligt. 


Text: Gunnar Rehlin

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng