/\

ANNONS

Katie Keiko arbetar med ett blogginlägg på fisk- och skaldjursrestaurangen Ah Yat. Foto: Martin Adolfsson
Katie Keiko arbetar med ett blogginlägg på fisk- och skaldjursrestaurangen Ah Yat. Foto: Martin Adolfsson

Mat & Dryck

Läckra Hongkong - en nation av foodies

Sugen på spännande snabbmat i exotisk, förförisk miljö? Du kan sluta leta! Hongkongs foodies vet vart du ska gå. Oavsett om du vill ta med dig maten eller äta den på plats, så har du kommit rätt.

Med världens högsta hyror, 30 000 licensierade restauranger, oräkneliga olicensierade hål i väggen-hak och gatumatstånd är konkurrensen i Hongkongs restaurangvärld mördande. 

Vänster: Gua bao, ångkokta bullar med fläskkött, från Little Bao. Höger: Dumplings på Dim Dim Sum. Foto: Martin Adolfsson

Ändå är det ofta nära till skrattet här. Eller i alla fall till det högljudda fnisset. När dumplingarna innehåller fläsk ser vissa restauranger (Dim Dim Sum) till att knytena formas till ett gulliga grishuvuden med tryne. Andra (Little Bao) går hela vägen till USA för att hämta inspiration och gör sina baos, som ibland kallas för taiwanesiska hamburgare, av ekologiskt kött från betesdjur, tomatsås, ost och en majonnäs på rostad lök, sesamolja och shisoblad. Allt med tryffelpommesfrites till. Lätt Hongkongs bästa snabbmat och kanske också Asiens lyxigaste hamburgerhak, om det nu kan kallas det. Och då är stället mer eller mindre ett hål i väggen. 

x-treme kinesisk mat

Alvin Leung, självutnämnd ”demonkock”, är född i England och uppvuxen i Kanada.Ingen i Hongkong står stadens sanna själ närmare än Alvin Leung. Sedan den självlärda kocken 2003 öppnade upp Bo Innovation i innerstadsdelen Wan Chai har hans dekonstruerade kinamat som han själv kallar för ”x-treme chinese food” gjort hans restaurang till en av fem i Hongkong som belönats med tre stjärnor i Michelinguiden. Men det mest häpnadsväckande är att den före detta ingenjören visat Hongkongborna – och resten av världen – att det går att skapa högst egensinniga matupplevelser genom att kombinera stadens kinesiska arv med de internationella influenser som ständigt flödar in i den globala finansstaden.

– Jag tycker inte att det är så förvånande att jag har lyckats. Jag tycker det är mer förvånande att ingen hann före, säger Alvin Leung självsäkert där han sitter och flyr den klibbiga Hongkongvåren i skuggan på uteplatsen utanför sin restaurang. Som alltid med sina karaktäristiska 2000-dollars-glasögon och rökandes sin lika karaktäristiska cigarr.

– Eftersom jag är född i London och uppvuxen i Kanada så har jag under hela min uppväxt sett Hongkong utifrån. Innan jag blev kock – och det blev jag först 2003 efter att jag ledsnat på ingenjörsyrket – tyckte jag att staden underpresterade när det kom till mat. Visst fanns det bra kinesiska restauranger men hallå, detta är en stad med sju miljoner människor som bor i pyttesmå lägenheter och som därför naturligt ofta äter så väl lunch som middag ute. Lägg därtill att vi här har flest miljonärer i världen samt att staden är magnet som attraherar ett oräkneligt antal turister varje år, så har du en potential man inte hittar på så många ställen i världen. Och även om det fanns bra kinesiska restauranger så var de inte särskilt spännande. Ingen ville experimentera. Så jag bestämde mig för att försöka. 

På tröskeln till förändring

När vi tittar in på Bo Innovation för en sjurätters avsmakningslunch serveras vi pilgrimsmusslor med ris som, efter att ha ångats och torkats, poppar som popcorn i munnen.  Efter det följer en brun gelékula som exploderar när man tuggar på den och smakar som en kinesisk bao, ett knyte med fläskkött. Den rätt som Leung själv är som mest nöjd med heter mao tai och är en mix av havtorn, citrongräs och passionsfrukt serverad i porslinskanna med pip som ska lyftas upp och sedan dricker man buljongen med blicken riktad mot taket. Allt, menar Alvin, är för att få besökaren att kliva ur sin trygghetszon. 

– Jag vill inte att de ska lämna trygghetszonen helt, bara tillräckligt för att tankar ska flöda.  Det är ju målet här, jag vill att gästerna ska tänka mer. 

Hongkong, menar Alvin Leung, står nu på tröskeln till förändring där man går ifrån att ha ”älskat mat” till att bli foodies. Skillnaden, menar han, är att de som älskar mat mår bra när de äter sig mätta, medan ”foodies” är nyfikna. De tänker på vad de äter och hur det kan sättas in i en större kontext. 

Matbloggaren Katie Keiko. Foto: Martin AdolfssonKatie Keiko är en av dessa nya foodies i Hong Kong. Hon driver bloggen K’s Luxe Dining Table där hon fotograferar och skriver om sina besök på restauranger som belönats med Michelinstjärnor i Hongkong och runt om i världen. Hon har också en av huvudrollerna i den svenskproducerade dokumentären Foodies - the Culinary Jetset som gått upp på bio och filmfestivaler världen över. 

– Jag började blogga om mat för att jag gillade att fotografera och märkte att det öppnades alltfler restauranger här i Hongkong där maten verkligen var som ett konstverk och värd att fotografera.

– Det blev helt enkelt vackert, säger Katie när vi ses på Ah Yat, en traditionell kantonesisk restaurang i toppen av ett shoppingcenter i Kowloon-knutpunkten Tsim Sha Tsui. Anledningen till att vi ses här är för att Katie, som hon säger, vill visa oss lokal kinesisk mat från det kantonesiska köket långt bortom aphjärnor och hajfenor (även om det senare finns på menyn).

Det kantonesiska köket, menar Katie, handlar mycket om konsistens. 

Hon beställer in spädgris, oxsvans och havsöron, de senare är en del av pärlostronsläktet och är en av de dyraste rätterna i det kantonesiska köket. Det är en extremt lyxig rätt (vissa av rätterna på menyn kostar över 10 000 kronor). Därför är det smått komiskt att de serveras i vad som ser ut som traditionella svenska kanelbullsformar. 

Text: Marcus Joons 

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng